ett samtal, så mkt känslor

hejsaaann. jag ringde mamma nyss för oprata lite.  hon är ju i sundsvall fortfarande . ohh missheeeeeer, 
orvocki var oxå där ( min svenska lossas mormor ) kan man säga . vet inte hur det blev så . men hon har inga egna barn o mamma var typ som hennes dotter . vi har alltid sovit över där och firat våra födelsedagar med henne . sedan flyttade vi ju till linköping och vi skickade brev till varandra hela tiden . och varje gg ja fyllde år skickade hon pengar eller en present. men ju äldre jag blev och ju längre tid de gick så slutade jag skriva och sådär . och även om ja ville skriva så gjorde ja inte de för att ja skämdes. har såå många vykort från henne o jätte mkt olika fina brevpapper. så jag fick prata med henne lite idag o jag kände såååån skam . det var sååååå pinsamt. ja kommer ihåg hur mkt jag älskade henne. det gör jag ju fortfarande. och hon ba du får lova mig en sak när du kommer hit till sundsvall får du komma o hälsa på mig lovar du det . jag bara självklart . hon bara jag vet att du varit här utan att göra de så nästa ggn måste du lova mig attdu hälsar på . och ja höll på oo dööö. jag har typ en grop i halsen nu . saknar dig mormor :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0